С. Д. КОВАЛЕВСКИЙ. ОБРАЗОВАНИЕ КЛАССОВОГО ОБЩЕСТВА
И ГОСУДАРСТВА В ШВЕЦИИ

Литература

Маркс К. и Энгельс Ф. Немецкая идеология. – В кн. Маркс К. и Энгельс Ф. Сочинения, т. 3.

Маркс К. Конспект книги Льюиса Г. Моргана "Древнее общество". – В кн.: Архив Маркса и Энгельса, т. IX. М., 1941.

Маркс К. Хронологические выписки, тетрадь 1. – В кн.: Архив Маркса и Энгельса, т. V. М., 1938, с. 328-340.

Энгельс Ф. Анти-Дюринг. – В кн.: Маркс К. и Энгельс Ф. Сочинения, т. 20.

Энгельс Ф. Марка. – В кн.: Маркс К. и Энгельс Ф. Сочинения, т. 19.

Энгельс Ф. Происхождение семьи, частной собственности и государства. – В кн.: Маркс К. и Энгельс Ф. Сочинения, т. 21.

Ленин В. И. Аграрная программа русской социал-демократии. – кн.: Ленин В. И. Полное собрание сочинений, т. 6.

Ленин В. И. Великий почин. – В кн.: Ленин В. И. Полное собрание сочинений, т. 39.

Ленин В. И. Государство и революция. – В кн.: Ленин В. И. Полное собрание сочинений, т. 33.

Ленин В. И. О государстве. – В кн.: Ленин В. И. Полное собрание сочинений, т. 39.

*

Андерссон И. История Швеции. М., 1951.

Бромлей Ю. В. Этнос и этнография. М., 1973.

Горемыкина В. И. К проблеме докапиталистических обществ (на материале Древней Руси). Минск, 1970.

Гуляев В. И. Древнейшие цивилизации Мезоамерики. М., 1972.

Гуревич А. Я. Богатство и дарение у скандинавов в раннем средневековье (некоторые проблемы социальной структуры дофеодального общества). – СВ, 31. М., 1968.

Гуревич А. Я. Древненорвежская вейцла (из истории возникновения раннефеодального государства в Норвегии). – Научные доклады высшей школы. Исторические науки, 1958, № 3.

Гуревич А. Я. История и сага. М., 1972.

Гуревич А. Я. Некоторые спорные вопросы социально-экономического развития средневековой Норвегии. – ВИ, 1959, № 2.

Гуревич А. Я. Походы викингов. М., 1966.

Гуревич А. Я. Проблемы генезиса феодализма в Западной Европе. М., 1970.

Дьяконов И. М. Общественный и государственный строй древнего Двуречья. М., 1959.

История Швеции. М., 1974.

Итс Р. Ф. К проблеме соотношения классов и государства (по материалам ляншаньских ицзу). М., 1964.

Кабо В. Ф. Становление классового общества у народов Океании. – "Народы Азии и Африки", 1966, № 2.

Кан А. С. История Скандинавских стран (Дания, Норвегия, Швеция). М., 1971.

Кан А. С. Социально-экономическая характеристика шведской деревни первой половины XVII в. – СВ, 9. М., 1956.

Ковалевский С. Д. О чем говорится в XI главе раздела о наследовании Эстъёталага? (Новое толкование текста). – "Скандинавский сборник", XI. Таллин, 1966.

Ковалевский С. Д. Так называемое добровольное рабство в раннесредневековой Швеции и его сущность (к вопросу о генезисе шведского феодализма). – СВ, 35. М., 1973.

Ковалевский С. Д. Шведские областные законы как исторический источник. – СВ, 33. М., 1971.

Козлов С. Я. К характеристике некоторых социальных структур родового общества (заметки в связи с дискуссией). – СЭ, 1970, № 5.

Конференция "Возникновение раннеклассового общества". Тезисы докладов. М., 1973.

Корсунский А. Р. Образование раннефеодального государства в Западной Европе. М., 1963.

Кочакова Н. Б. Города-государства йорубов. М., 1968.

Крюков М. В. О соотношении родовой и патронимической (клановой) организации (к постановке вопроса). – СЭ, 1967, № 6.

Крюков М. В. Социальная стратификация в древнем Китае. (Опыт сравнительной характеристики.) – В кн.: Разложение родового строя и формирование классового общества. М., 1968.

Лащук Л. П. О характере классообразования в обществах ранних кочевников. – ВИ, 1967, № 3.

Массон В. М. Социальные и экологические факторы в формировании раннеклассовых обществ. – Конференция "Возникновение раннеклассового общества". Тезисы докладов. М., 1973.

Массон В. М. Становление раннеклассового общества на Древнем Востоке. – ВИ, 1967, № 5.

Морган Г. Л. Древнее общество. Л., 1934.

Неусыхин А. И. Возникновение зависимого крестьянства как класса раннефеодального общества в Западной Европе VI-VII вв. М., 1956.

Неусыхин А. И. Дофеодальный период как переходная стадия развития от родоплеменного строя к раннефеодальному (на материале истории Западной Европы раннего средневековья). – В кн.: Проблемы истории докапиталистических обществ, кн. 1. М., 1968.

Неусыхин А. И. Собственность и свобода в варварских Правдах (Очерки эволюции варварского общества на территории Западной Европы в V-VIII вв.). – В кн.: Неусыхин А. И. Проблемы европейского феодализма. М., 1974.

Пекарчик С. К вопросу о сложении феодализма в Швеции (до конца XIII в.). Опыт постановки проблемы. – "Скандинавский сборник", VI. Таллин, 1963.

Пекарчик С. Сакральный характер королевской власти в Скандинавии и историческая действительность. – "Скандинавский сборник", X. Таллин, 1965.

Сванидзе А. А. Демография шведского города XIV-XV вв. – СВ, 31. М., 1968.

Сванидзе А. А. Развитие горного промысла в Швеции в социальные отношения в Даларне в XIV-XV вв. – В кн.: Рабочее движение в Скандинавских странах и Финляндии. М., 1965.

Сванидзе А. А. Ремесло и ремесленники средневековой Швеции (XIV-XV вв.). М., 1967.

Слаский К. Экономические отношения западных славян со Скандинавией и другими прибалтийскими землями в VI-X веках. – "Скандинавский сборник", VI. Таллин, 1963.

Стеблин-Каменский М. И. Культура Исландии. Л., 1967.

Стеблин-Каменский М. И. Происхождение поэзии скальдов. – "Скандинавский сборник", III. Таллин, 1958.

Токарев С. А. Происхождение общественных классов на островах Тонга. – СЭ, 1958, № 1.

Тумаркин Д. Д. К вопросу о сущности рода. – СЭ, 1970, № 5.

Утченко С. Л., Дьяконов И. М. Социальная стратификация древнего общества. – XIII Международный конгресс исторических наук. М., 1970.

Хазанов А. М. "Военная демократия" и эпоха классообразования. – ВИ, 1968, № 12.

Шасколъский И. П. К вопросу о периодизации истории скандинавских стран. – "Скандинавский сборник", VIII. Таллин, 1964.

*

Abel W. Die Anfänge der Landgemeinde und ihr Wesen. I-II. Konstanz – Stuttgart, 1964.

Abel W. Geschichte der deutschen Landwirtschaft von frühen Mittelalter bis zum 19. Jahrhundert. Stuttgart, 1962.

Ambrosiani B. Fornlämningar och bebyggelse. Studier i Attundalands och Södertörns förhistoria. Akademisk avhandling. Uppsala, 1964.

Amira K. v. Nordgermanisches Obligationenrecht, Bd 1. Altschwedisches Obligationenrecht. Leipzig, 1882.

Andersson I. Erikskrönikans författare. – Svenska akademiens minnesteckningar 1959.

Andersson T. Svenska häradsnamn. Akademisk avhandling. Lund, 1965.

Andersson Т., Söderlund S. Ortnamnselementet "kind". En debatt. – HT, 1969.

Andrae C. G. Kolonisation (Sverige). – KL, bd 8. København, 1963.

Andrae C. G. Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid. Studia historica upsalensia, IV. Uppsala, 1960.

Arbman H. Birka. Sveriges äldsta handelsstad. – In: Från forntid till medeltid. Stockholm, 1947.

Arbman H. Svear i österviking. Stockholm, 1955.

Arbman H., Stenberger M. Vikingar i västerled. Stockholm, 1935.

Arrhenius O. Sveriges åkerareal vid mitten av 1500-talet. – "Kungl. lantbruksakademiens tidskrift", 1947.

Arup E. Danmarks historie, d. 1. København, 1925.

Åström A. Om svensk jordäganderätt. Stockholm, 1897.

Bååt L. M. Bidrag till den kanoniska rättens historia i Sverige. Uppsala – Stockholm, 1905.

Beauchet L. Historie de la propriéte foncière en Suede. Paris, 1904.

Beckman N. Studier till Västgötalagarnas historia. – ANF, 28, 1912.

Behre G. Svenska rikets uppkomst. Historiska miljöer och problem. Göteborg, 1968.

Boethius B. Ur de stora skogarnas historia. Stockholm, 1917.

Bolin S. Muhammed, Karl den Store och Rurik. – "Scandia", 1939.

Bull E. Det norske folks liv og historie, II. Oslo, 1931.

Carlquist E. Studier i den äldre svenska bevisrättens utveckling. Lund, 1918.

Carlsson E. Konungavalet år 1319 och dess författningshistoriska förutsättningar. – HT, 1937.

Carlsson L. "Jag giver dig min dotter". Trolovning och äktenskap i den svenska kvinnans äldre historia. Lund, 1972.

Charpentier A. Om sytning. Akademisk afhandling. Helsingfors, 1896.

Dahlgren P. Vikingatidens nordiska skeppstyper. – "Tidskrift i sjöväsendet", 1930.

Den svenska historien. Utarb. inom Bonniers fackbokredaktion under ledning av J. Cornell, bd I-II. Stockholm, 1966.

Dovring F. Agrarhistorisk forskning och svensk medeltidshistoria. – HT, 1953.

Dovring F. Attungen och marklandet. Studior över agrarförhållanden i medeltidens Sverige. Lund, 1947.

Dovring F. Folkunganamnet. – ANF, 66, 1951.

Ekbom C. A. Viennetionde och hundaresindelning. Studier rörande Sveriges äldsta politiska indelning. Lund, 1974.

Erixon S. Bebyggelsestraktur och bysamfällighet. – NK, XIII. Stockholm, 1956.

Erixon S. Gården och familjen. Bidrag till belysning av storfamiljssystemets förekomst i Sverige. – In: Etnologiska studier tillägnade Nils Edvard Hammarstedt. Föreningen för svensk kulturhistoria, b. N 2. Stockholm, 1921.

Erixon S. Lantbruket under historisk tid med särskild hänsyn till bondetraditionen. – NK, XIII. Teknisk kultur 2. Stockholm, 1956.

Erixon S. Svenska byar utan systematisk reglering, I-II. Stockholm, 1960.

Erixon S. Svenskt folkliv. Några kapitel svensk folklivsforskning med belysning av dess arbetsuppgifter och metoder. Stockholm, 1938.

Fahlbeck P. Den s. k. striden mellan svear och götar, dess karaktär och verkliga orsaker. – HT, 1884.

Forssel H. Anteckningar om Sveriges jordbruksnäring i sextonde seklet. – VHAAH, 29. Stockholm, 1889.

Fries C. Svensk bygd. Odlarens verk i vår natur. Stockholm, 1957.

Friesen O. v. De svenska runinskrifterna. – NK, VI. Stockholm, 1933.

Fritz B. Hus, land och län. Forvaltningen i Sverige 1250-1434. Stockholm, 1972.

Fritz B. Jarladömet-sveahertigdömet. – HT, 1971.

Fritzner J. Ordbog over det gamle norske sprog, 1-3. 2:a upll. Nytryck. Oslo, 1954.

Genzmer F. Die germanische Sippe als Rechtsbilde. – ZSSR, GA, Bd 67, 1950.

Genzmer P. Germanische Seefart und Seegeltung. München, 1944.

Gillingstam H. Riksråd (Sverige). – KL, bd. 14. København, 1969.

Glanzner P. Das Pachtrecht der schwedischen Landschaftsrechte. – "Mediaeval Scandinavia", 2. Odense, 1969.

Granlund J. Bonde (Sverige). – KL, bd 2. København, 1957.

Hafström G. Hammarskipt. "Rättshistoriska studier", d. I. Lund, 1951.

Hafström G. Häradshövding. – KL, bd 7. København, 1962.

Hafström G. Herred (Sverige). – KL, bd. 6. København, 1961.

Hafström G. Konge (Sverige). – KL, bd 9. København, 1964.

Hafström G. Konungs edsöre. – Ibidem.

Hafström, G. Lagman. – KL, bd 10. København, 1965.

Hafström G. Lagsaga. – Ibidem.

Hafström G. Länsman. – Ibidem.

Hafström G. Ledung och marklandsindelning. Uppsala, 1949.

Hagen A. Studier i jernalderens gårdssamfunn. – "Universitets Oldsakssamlings Skrifter", bd IV. Oslo, 1953.

Hasselberg G. Den s. k. Skarastadgan och träldomens upphörande i Sverige. – "Västergötlands fornminnes-förenings arsskrift", V, 3, 1944.

Hasselberg G. Eriksgata. – KL, bd. 4. København, 1959.

Hasselberg G. Flatföring. – Ibidem.

Hasselberg G. Fostre. – Ibidem.

Halt G. The Ownership of cultivated Land. – Det kgl. Videnskabernes Selskab. Historisk-filologiske Meddelser, 31, 6. København, 1939.

Heckscher E. F. De svenska penning-, vikt- och måttsystem. Stockholm, 1940.

Heckscher E. F. Svenskt arbete och liv från medeltiden till nutiden. Stockholm, 1941.

Hellberg L. Kumlabygdens ortnamn och äldre bebyggelse. Kumla, 1967.

Hellqvist E. Svensk etimologisk ordbok, bd I-II. Lund ( Malmo ), 1957.

Helmfrid S. Östergötland. "Västanstång". Studien über die ältere Agrarlandschaft und ihre Genese. Stockholm, 1962.

Hemmer R. Vad förstår Östgötalagen med en gävträl? – "Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland", 1932, årg. 68, h. 3.

Hildebrand E. Svenska statsförfattningens historiska utveckling, Stockholm, 1896.

Hildebrand H. Sveriges medeltid. Kulturhistorisk skildring, d. 1-3. Stockholm, 1879-1903.

Hjärne E. Roden. – "Namn och bygd", 1947.

Hjärne E. Rod och runor. – HVSUÅ, 1946.

Hjärne E. Svethiudh. En kommenlar till Snorres skildring av Sverige. – "Namn och bygd", 1952.

Hjärne H. Kyrkliga inflytelser inom Sveriges äldre statsrätt. – Bidrag till Sveriges medeltidshistoria tillegnade C. G. Malmström af historiska seminariet vid Upsala universitet, I. Upsala, 1902.

Höfler O. Der Sakralharakter des germanischen Königtums. – "Vorträge und Forschungen". Lindau – Konstanz, 1956.

Holmbäck A. Ätten och arvet enligt Sveriges medeltidslagar. Uppsala, 1919.

Holmbäck A. Studier över de svenska allmänningarnas historia, I. Rättsreglerna för intaga av jord vid den fasta bosätlningen, uppkomsten av särskilda slag av allmänningar. – UUÅ, 1920.

Holmgren G. Taga och vräcka konung. – "Fornvännen", 1937.

Ingers E. Bonden i svensk historia, d. 1. Stockholm, 1943.

Jägerstad H. Hovdag och råd under äldre medeltid. Lund, 1948.

Jansson B. F. Runinskrifter. – KL, bd 14. København, 1969.

Janzen A. Ortnamn och bebyggelsehistoria. – "Namn och bygd", 1971.

Jónsson F. Lexicon poeticum antique linguae septentrionalis. Ordbog over det norsk-islandske skjaldesprog. Oprindelig forfattet af Sveinbjöra Egilsson. Forøget og påny udg. for det Kong. Nordiske Oldskriftselskab. København, 1966.

Kersten A. Historia Szwecji. Wrozław, 1973.

Klindt-Jensen O. Landbrug i Norden i forhistorisk tid. – NK, XIII. Stockholm, 1956.

Landtmanson I. S. Träldomens sista skede i Sverigc. Ett kapitel ur vår äldre rättshistoria. – SHVU, V, 6, 1897.

Lehmann K. Der Königsfriede der Nordgermanen. Berlin – Leipzig, 1886.

Lindberg F. Hantverkarna, d. 1. Medeltid och äldre Vasatid. Stockholm, 1947.

Lindqvist S. Gotlands Bildsteine, Bd I-II. Uppsala, 1941-1942.

Lindqvist S. Järnåldersbebyggelsen i Sverige. – NK, I. Oslo, 1936.

Lindqvist S. Sveriges handel och samfärdsel under forntiden. – NK, XVI: A. København, 1933.

Lindqvist S.-O. Det förhistoriska kulturlandskapet i östra Östergötland. Akademisk avhandling. Stockholm, 1968.

Ljung S. Söderköpings historia intill 1568. Lund, 1949.

Löfqvist К. Е. De svenska drots- och marskämbetena under 1200-ock 1300-talen. – VSLÅ 1936.

Löfqvist K. E. Om riddarväsen och frälse i nordisk medeltid. Studier rörande adelsståndets uppkomst och tidigare utfornming. Lund, 1935.

Lönnroth E. Från svensk medeltid. Stockholm, 1959.

Lönnroth E. Statsmakt ock statsfinans i det medeltida Sverige. Studier över skatteväsen och länsförvaltning. GHA, 46:3. Göteborg, 1940.

Mayer E. Der germanische Uradel. – ZSSR, GA, Bd 32, 1911.

Martens I. Vikingetogene i arkeologisk belysning. – "Viking", bd XIV, 1960.

Mitteis H. Der Staat des hohen Mittelalters. Grundlinien einer vergleichenden Verfassungsgeschichte des Lehnszeitalters. Weimar, 1940.

Moberg O. Svenska rikets uppkomst. – "Fornvännen", 1944.

Nerman B. Det svenska rikets uppkomst. Stockholm, 1925.

Nerman B. Sveriges äldsta konungalängder. – "Fornvännen", 1917.

Nerman B. Sveriges första storhetstid. Stockholm, 1942.

Neveus C. Trälarna i laudskapslagarnas samhälle. Uppsala, 1974.

Norborg L. A. Källor till Sveriges historia. Lund, 1968.

Nordström J. J. Bidrag till den svenska samhällsförfattningens historia efter de äldre lagarne till sednare hälften af sjuttonde seklet. Afd. I-II. Helsingfors, 1839.

Nylander I. Das kirchliche Benefizialwesen. Schwedens während des Mittelalters. Die Periode der Landschaftsrechte. Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning 1:4. Diss. Uppsala – Lund, 1953.

Nyström P. Landskapslagarna. – "Ateneum", årg, 2, № 2. Lund, 1934.

Olivecrona K. Döma till konung. – HT, 1942.

Oxenstierna E. G. Så levde vikingarna. Stockholm, 1959.

Palme S. U. Hövitsman och husabymän. – "Scandia", 1958.

Palme S. U. Kristendomens genombrott i Sverige. Stockholm, 1962.

Palme S. U. Stånd och klasser i forna dagars Sverige. Stockholm, 1947.

Peterson C. Generalhypoteket. En receptionsrättslig studie. – Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning II:4. Lund, 1974.

Piekarczyk S. О społeczeństwie i religii w Skandynawii VIII-XI w. Warszawa, 1963.

Piekarczyk S. Studia nad rozwojem struktury społeczno-gospodarczej wczesnośredniowiecznej Szwecji. Rozprawy uniwersytetu Warszawskiego. Warszawa, 1962.

Rasmussen N. L. Vikingatidens skattefynd. En orientering. – NT, 1957.

Rehfeldt B. Saga und Lagsaga. – ZSSR, GA Bd 72, 1955.

Rosén J. Husaby. – KL, bd 7. København, 1962.

Rosén J. Frälse. – KL, bd 4. København, 1959.

Rosén J. Jordejendom (Sverige). – KL, bd 7. København, 1962.

Rosén J. Kronoavsöndringar under äldre medeltid. SHVL 46. Lund, 1949.

Rosén J. Striden mellan Birger Magnusson och hans bröder. Diss. Lund, 1939.

Rosén J. Svensk historia, d. 1. Tiden före 1718. Stockholm, 1962.

Ruprecht A. Die Ausgehende Wikingerzeit im Lichte der Runeninschriften. "Palaestra. Untersuchungen aus der deutschen und engliscnen Philologie und Literaturgescnichte", Bd 224. Gothingen, 1958.

Sahlgren J. Vad våra ortnamn berätta. – Studentenföreningen Verdandis småskrifter. N 351. Stockholm, 1963.

Sandström J. Markland och bördsrätt. Uppsala, 1927.

Schück A. De äldsta nordiska stadssamhällerna. Birka och Hedeby. – NK, XVIII. Oslo, 1933.

Schück A. Skottkonung. – "Namn och bygd", 1956.

Schück A. Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst och äldsta utveckling. Stockholm, 1926.

Schück A. Sveriges stadsväsen under medeltiden. – NK, XVIII. Oslo, 1933.

Schück A. med biträde av Mannerfelt M. Sveriges vägar och sjöleder under forntid och medeltid. – NK, XVI:B. København, 1933.

Schück A. Svithjod ock folklanden. – Historiska studier tillägnade Nils Ahnlund. Stockholm, 1949.

Schück A. Torgni lagmans strafftal på Uppsala tinget. – "Svenskt Tidskrift", 36. Uppsala, 1949.

Schück H. Uppsala öd. – UUÅ 1914.

Schück H. Ecclesia Lincopensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden och Gustav Vasa. Acta universitatis stockholmiensis. Stockholm Studies in Histori 4. Diss. Stockholm, 1959.

Schück H. Kansler och capella regis under folkungatiden. – HT, 1963.

Schultze A. Die Rechtslage des alternden Bauers nach den altnordischen Rechtoti. In memoriam Karoli de Amira. – ZSSR, Bd 51, 1931.

Sjöholm E. Några arvsrättsliga problem i de svenska medeltidslagarna. – "Scandia". 1968.

Skrubbeltrang F. Bryde. – KL, bd 2. København, 1957.

Söderberg T. Sveriges handel under medeltiden och äldre vasatiden. – NK, XVI:B. København, 1933.

Söderlind S. Häradet. – HT, 1968.

Söderlind S. Konkurrensen mellan Birgerssönerna 1266-1280. – HT, 1959.

Sporrong U. Kolonisation, bebyggelseutveckling och administration. Studier i agrar kulturlandskapsutveckling under vikingatid och tidig medeltid med exempel från Uppland och Närke. Akademisk avhandling. Lund, 1971.

Staf N. Marknader och marknadsterminer i Sverige. – NK, XVI:B. København, 1933.

Ståhle C. I. De medeltida ledungsskatterna i Svealandskapen. – HT, 1941.

Ståhle C. I. Medeltidens profana litteratur. – In: Ny illustrerad svensk litteraturhistoria, d. 1. Stockholm. 1955.

Ståhle C. I. Om vår äldsta jordebok (Vårfruberga klosters godsförtecknnig). – "Namn och bygd", 1948.

Ståhle C. I. Studier över de svenska ortnamnen på – inge på grundval av undersökningar i Stockholms län. Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien, 16. Lund. 1946.

Stenberger M. Det forntida Sverige. Stockholm, 1964.

Stenberger M. Schatzfunde Gotlands der Wikingerzeit, Bd I-II. Stockholm – Lund, 1947.

Stjerna K. Svear och götar under folkvandringstiden. – "Svenska fornminnelseföreningens tidskrift", 12, 1905.

Styffe C. G. Skandinavien under unionstiden med särskildt afseende på Sverige och dess förvaltning åren 1319 till 1521. Ett bidrag till den historiska geografien. Stockholm, 1911.

Svensson J. V. De nordiska folknamnen hos Jordanes. – "Namn ock bygd", 1917.

Tengberg R. Om den äldsta territoriella indelningen och förvaltningen i Sverige. Stockholm, 1875.

Tunberg S. Äldre medeltiden. – In: Sveriges Historia till våra dagar, d. 2. Stockholm, 1926.

Tunberg S. De äldsta världsliga privilegierna i Sverige. – HT, 1907.

Tunberg S. Del världsliga frälsets uppkomst. – HSHH, 1908.

Tunberg S. Götarnas rike. – Västergötland. A:4. Bidrag till landskapets kulturhistoriska och naturbeskrivning. Uppsala – Stockholm, 1940.

Tunberg S. Rod och Roslag i det gamla Sveariket. Stockholm, 1947.

Tunberg S. Studier rörande Skandinaviens äldsta politiska indelnnig. Uppsala, 1911.

Tunberg S. Till den svenska sländerstatens äldsta historia. – HT, 1917.

Vries J. de. Altnordisches etymologisches Wörterbuch. Leiden, 1957-1961.

Vries J. de. Das Königtum bei den Germanen. – "Saeculum", Bd 7, H. 3. München, 1956.

Vriesen O. v. Ett par ord i Upplandslagen. – "Studier tillägnade Axel Kock". Lund, 1929.

Weibull C. Den äldsta gränsläggningen mellan Sverige och Danmark. – "Historisk tidskrift för Skåneland", bd 7. Lund, 1921.

Weibull C. Om det svenska och danska rikets uppkomst. – "Historisk tidskrift for Skåneland", bd 7. Lund, 1921.

Weibull C. Saxo. Kritiska undersökningar i Danmarks historia från Sven Estridsens död till Knut VI. – "Historisk tidskrift for Skåneland", bd 6. Lund, 1915-1916.

Weibull L. Jordanes framställning av Scandza och dess folk. – VSLÅ, 1923.

Weibull L. Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring år 1000. Lund, 1911.

Weibull L. Nekrologierna från Lund Roskildekrönikan och Saxo. – "Scandia", 1928.

Weibull L. Slockholms blodbad och andra kritiska undersökningar. Stockholm, 1965.

Wessén E. Historiska runinskrifter. VHAA, Filologisk-filosofiska serien, d. 6. Stockholm, 1960.

Wessén E. Lagman och lagsaga. – NT, 40. Stockholm, 1964.

Wessén E. Om vikingatidens runor. – VHAA, Filologiskt arkiv, d. 6. Stockholm, 1957.

Westman K. B. Den svenska kyrkans utveckling från S:t Bernards tidevarv till Innocentius III:s. Stockholm, 1915.

Westman K. G. De svenska rättskällornas historia. Uppsala, 1912.

Westman K. G. Svenska rådets historia till 1306. Diss. Uppsala, 1904.

Wildte F. Tingplatserna i Sverige under förhistorisk tid och medeltid. – "Fornvännen", 1926.

Wührer K. Die schwedischen Landschaftsrechte und Tacitu's Germania. – ZSSR, GA, Bd 76, 1959.

Wührer K. Beiträge zur ältesten Agrargeschichte des germanischen Nordens. Jena, 1935.

Wührer K. Nämnd. – KL, bd 12. København, 1967.

Yrwing H. Maktkampen mellan Valdemar och Magnus Birgersson 1275-1281. SVSL 38. Lund, 1952.

ОГЛАВЛЕНИЕ



Hosted by uCoz